Väg

B

 

Sverige får Högertrafik 1967 
Trafikolycka

Att ge tecken 
Spårval i snön
Däcksregler
Manöverprov
 ______________________________________________________________

Högerregeln                   

För att underlätta trafikflödet på våra vägar finns många regler. Vanligaste är att hålla till höger vid möte – högertrafiken. Därnäst högerregeln – hur gör vi där korsande trafik förekommer.
Om inga vägmärken, trafiksignaler eller polis står och dirigerar, gäller högerregeln.

Så här står det i Trafikförordningen (1998:1276) 3:e kap. 18 §.

Korsande trafik

[K3]18 §  När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger utom i de fall som avses i 2123 §§.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
21-23 §§
21 §  En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden utan att byta körfält.
[S2]En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg
från en parkeringsplats, en fastighet, en bensinstation eller från något annat liknande område i anslutning till vägen,
– från en stig, en ägoväg eller någon annan liknande utfartsväg,
– från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde, en cykelgata eller från terräng, eller
– efter att ha korsat en gång- eller cykelbana.
[S3]En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en del av vägen.
[S4]Väjningsplikten enligt första och andra styckena gäller inte cyklande och förare av moped klass II som ska korsa en körbana eller cykelbana på en cykelöverfart. Förordning (2020:842).

  • 10 kap. 1 § 2 st 12 pövg. best. SFS 2007:101 2 p3 kap. 18 §
    [K3]22 §  En förare som kör in i en cirkulationsplats har väjningsplikt mot varje fordon som befinner sig i cirkulationen.
    [K3]23 §  En förare som färdas i ett accelerationsfält skall anpassa hastigheten till trafiken i det körfält som han eller hon avser att köra in i. Föraren skall lämna accelerationsfältet så snart det kan ske utan fara eller onödigt hinder
    ________________________________________________________________

Två viktiga ord i regeln är ”närmar sig”. Om fordonsförare som kommer från höger har stannat, har han/hon i princip lämnat kravet att få köra ut i korsningen före den som kommer från vänster.

Om du kommer från vänster, är det viktigt att du visar din avsikt att lämna företräde.
Bromsa alltså ner farten i god tid, så att andra förstår.

___________________________________________
Trafikolycka

Det är två statliga verk som i sina regler har bestämmelser om hur man skall uppträda vid olycka. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns bestämmelserna i  ”Lagen om skydd mot olyckor” (LSO), där står om den ”Enskildas skyldigheter” i 2 kap. 1§ (SFS 2003:778):
”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma skall gälla den som får kännedom om att det föreligger överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

Enligt LSO skall den som kommer först till en olyckplats förvissa sig om hjälp behöver tillkallas. Om ytterligare personer kan komma i fara i samband med olyckan skall han också om möjligt varna dessa.

Den andra myndigheten som har regelverk om trafikolycka är Transportstyrelsen.
I 2:a kapitlets 8 § (Trafikförordningen) står:
”En trafikant som med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka skall stanna kvar på platsen. I mån av förmåga skall trafikanten hjälpa skadade och medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder. På begäran av någon annan som haft del i olyckan eller vars egendom skadats vid olyckan skall trafikanten uppge namn och adress samt lämna upplysningar om händelsen”

Den stora skillnaden i de olika verkens paragraftexter är att LSO:s gäller alla. Alltså den person som till exempel kommer först till en tidigare inträffad olycka. Texten i TrF 8§ däremot, gäller endast den som haft del i trafikolyckan. I trafikutbildningen får man lära sig vilka skyldigheter man har, enligt TrF. I Trafikverkets teoretiska förarprov förkommer inga frågor om skyldigheter vid olycka som man inte haft del i. LSO´s 2:a kapitels första paragraf nämns alltså inte. Jag är dessutom övertygad, att väldigt få känner till den.

Skyldigheten för varje medborgare, som får kännedom om en olycka, som innebär, eller kan innebära fara, för människas hälsa, eller miljö, är att först ta reda på vilken hjälp som fordras. Om det gäller person-(er) i nödläge. Ta först reda på var du är, och vad som hänt, och hur många, som varit delaktiga i olyckan. Ring sedan 112 och svara på frågorna.

För övrigt finns inga straffsanktioner för underlåtenhet i de två paragraferna (LSO och TrF). Och man hjälper till i mån av förmåga……

Dock finns en komplikation i samband med trafikolycka. Det är om man misstänker att man är skyldig till olyckan. Då behöver man inte stanna kvar – och riskera att på så sätt anmäla sig själv för straffansvar. Detta enligt Europakonventionen, och en dom i  Södertörns tingsrätt i november 2016. Så här säger rådman Fredrik Nylén till TT – Staten får inte ålägga en enskild, att anmäla sig själv till polisen.

Bilden  är från oktober 1961. Det är den smalspåriga järnvägen, (som
fortfarande finns kvar) mellan Uppsala Östra – Länna – Almunge. Järnvägen korsar här Danmarksgatan där en lastbil körde in i första vagnen i en rälsbusskombination med tre vagnar. Motorvagnen välte ner i diket och 4 personer slungades ur rälsbussen och klämdes ihjäl. De övriga vagnarna i tågsättet blev kvar på spåret och automatbromsade  efter olyckan. Åskådarna i bortre delen står vid Danmarksgatan. I vänstra delen syns en läktare och lite av f d Fålhagens fotbollsplan.
Med all sannolikhet kom larmet om denna olycka via larmnumret 90000. Sverige var först i världen (1956) att börja införa ett gemensamt nummer för larm till ambulans, brandkår och polis.


Att ge tecken
Så här står det i Trafikförordningens (TrF), 65§ om signaler och tecken:
När en förare avser att starta från en vägkant eller att vända, svänga, byta körfält eller ändra fordonets placering i sidled på något annat, inte oväsentligt sätt skall föraren ge tecken med körriktningsvisaren för att visa sin avsikt.
Om fordonet inte har körriktningsvisare, skall föraren i stället visa sin avsikt genom att sträcka ut armen. /—–/ Tecken skall ges i god tid innan den avsedda manövern genomförs och vara väl synligt och otvetydigt. Teckengivningen skall upphöra så snart manövern är avslutad.

Särskillt två saker är viktiga i ovanstående text:
I god tid och otvetydigt...
Tecken skall naturligtvis ges, så att andra trafikanter förstår, åt vilket håll du ämnar styra. Om du kör i körfält, med anvisningar – pil i gatan eller portal – till höger eller vänster, måste du ändå ge tecken om du avser att svänga. Att inte ge tecken då, visar ju att du inte tänker svänga och ligger således i fel körfält !! När du står vid rött ljus, och skall till vänster eller höger, skall tecknet vara på hela tiden.

Att börja blinka, när du höjer kopplingen och kör i väg, är verkligen inte i god tid. Den informationen är helt värdelös, eftersom man då ändå märker åt vilket håll du är på väg. Om du följer en huvudled i stan som svänger, skall du ge tecken om du ämnar svänga. Glöm inte att fotgängare är trafikanter, som vill veta om du tänker svänga. Och kommer du till
märket T15, som bilden ovan visar, så är den vanligtvis kombinerat med antingen Stopplikt eller Väjningsplikt.

På landsväg, skall tecknet på 200-500 meter före svängen. Vid 90 km/h kör du 25 meter varje sekund. Alltså blinkar du i c:a 8 – 20 sekunder före svängen. Blinka i höjd med orienteringstavlan för avfarten. Allt för att andra skall förstå och anpassa sin körning till dina avsikter. Var också noga med att kontrollera bakomvarande trafik noga, innan du svänger. Det är den svängandes ansvar. Med otvetydigt, menas att man inte skall ge tecken som annan trafikant kan misstolka. Problem uppstår speciellt i 5-vägskorsningar, eller där korsningar kommer tätt. Dessutom i samband med in-utfarter av olika slag. Om man bedömer att ett eventuellt tecknet kan misstolkas, avstår man. Eller visar senare.

Den här bilden är från mitten av 50-talet, fotograferad från en Fiat 500 på Riks 13 (E-4:an), mellan Uppsala – Tierp.
Opel Kapitänen blinkar under hela omkörningen. Inte helt enligt reglerna kanske, men det fyller en funktion; man höjer uppmärksamheten på situationen.
(Högertrafiken infördes 3 sept. 1967 kl 05:00)



Spårval i snön

Att välja spår vid körning på snöbelagd väg tycks inte engagera bilister i allmänhet. Det blir vanligtvis bara ett smalt spår efter snöfall – man följer framförvarande, urkiljningslöst. Ända ner i diket ibland – eller in i bagageluckan med låsta hjul och fullt hjulutslag…….. ABS fungerar ju inte i farter under 6-10 km/h…!

Varför inte fundera över placeringen i sidled lite tidigare och försöka söka fäste ”hela tiden”. Det hittar man vanligtvis inte i spåret – där är det som en välborstad curlingbana, speciellt mot trafiksignaler och korsningar.

Styr istället lite vid sidan om (mot höger i högra körfältet i första hand), så får du bättre fäste. Tänk alltså brett! Gör körbanan bredare – så blir det lättare att stanna och starta. Undantag finns från alla regler, även här. Om det ser ut som på bilden till höger. Håll mitt i spåren..! Annars kan det gå riktigt illa…!


Däcksregler

  • Perioden 1/10 – 15/4 
    Dubbdäck får användas, oavsett väglag.
  • Perioden 1/12 – 31/3
    För personbilar under 3500 kg samt A-traktorer gäller att
    vinterdäck med minst 3 mm mönsterdjup måste användas, om vinterväglag råder enligt polisens bedömning. Detsamma gäller för tillkopplad släpvagn
  • För tunga fordon (över 3500 kg) gäller att
    alla sådana fordon och tillkopplade släp som trafikerar Svenska vägar ska vara utrustade med vinterdäck med minst 5 mm mönsterdjup, eller likvärdig utrustning på fordonens samtliga axlar, när vinterväglag enligt polisens bedömning råder.
    Bestämmelsen gäller alltså även utlandsregistrerade fordon och  fordons-kombinationer
  • Dubbade däck på släp
    måste användas om dragbilen har dubbade vinterdäck.
    Om dragbilen har odubbade vinterdäck eller kontaktdäck är det valfritt.
  • Perioden 1/4 – 30/11
    Minst 1,6 mm mönsterdjup.
  • Perioden 16/4 – 30/9
    Dubbdäck får ej användas – om inte vinterväglag råder.

All mätning av mönsterdjup skall ske på huvudslitbanan som är 75% av markkontaktytan, mätt 12,5% in från resp. däckskuldra.

Skälet är att på de flesta bilar – Volvo sedan 1974, ändras hjulvinkeln kraftigt vid fulla hjulutslag. Varvid gummit naturligtvis slits ner snabbare just i skuldrorna. Beträffande lufttrycket i däcken, har jag personligen alltid 0,4 – 0,5 bar högre än bil/däck-fabrikanten rekommenderar. För att på så sätt;

  • Minska rullmotstånd
  • Kyla bättre
  • Minska risken för fälggenomslag
  • Ge bättre styrrespons.
  • Och glöm inte att kontrollera de högra hjulparens lufttryck särskilt ofta, eftersom fickparkering mot trottoarkanter kan orsaka tillfällig läcka.

Om du inte har ESP (Elektronisk stabiliseringsprogram) i bilen, är det viktigt att du montera de bästa däcken – med bästa mönstret/dubbarna, på bakaxeln, för att på så sätt erhålla den bästa riktningsstabiliteten.
Se också till att hjulens rullriktning bibehålles vid hjulskifte. Många däck har mönster som är riktningsberoende. – Titta på den instansade pilen i däckssidan.

Saabägaren hade inte gjort det. Så han/hon kan få stora problem vid blött eller slaskigt väglag. Speciellt vid hög hastighet.

Mer om däck, kan du läsa på Däckbranschens informationsråd’s hemsida.

Upp


____________________________________________________

HEM