De flesta bilder är klickbara till större format (öppnas i nytt fönster)
Längst ner på sidan finns en kort berättelse om Håkan Lindberg.
Men jag börjar med
Per Eklund, som körde sin första tävling den 12 juli 1964. I en OT-special i Årjäng, rattade han en Volvo PV 544 med ett veckogammalt körkort i fickan. Och det blev en 5:e plats i B-Juniorklassen.
Jämtrallyt, SM-deltävling 1968.
Här, fyra år senare, sitter han i sin värmlandsregistrerade grupp-2 Saab.
Serviceplatserna var täta på 60-70 talen, ofta efter varje specialsträcka. Man stod på stickvägar, vid mötesplatser, eller P-platser. Per var inte fabriksförare ännu, men Saabs service hjälpte även duktiga privatförare.
Nästa år (1969), var han dock firmaförare. Servicebilen är en Chrysler Valiant.
Festis och Sunkist var universaldricka för törstiga rallyförare på sent 60, och på 70-talet.
Här är det Håkan Lindberg, som gör Per sällskap. Mer om Håkan längst ner på denna sida.
Värmland Runt, SM-deltävling 1969.
Sommartävlingen Värmland Runt den 6-8 juni 1969, var årets fjärde deltävling i Rally-SM. De tre föregående var Östgötarallyt, KAK-Rallyt och Rally Bore. Kvar att köra var Jämtrallyt och Smålandsrallyt.
Tävlingsledare var Lars Svenmarker.
I rallyts hederskommitté satt minsann en landshövdingen som ordförande, nämligen Rolf Edberg. SVEMA´s kontrollant var Åke Nordmark.
166 ekipage startade från ANA-motor i Karlstad. Den 111 mil långa banan innehöll 33 specialsträckor på 36 mil. Tävlingen kördes i två etapper – över 2 dygn. En av sträckorna (SS12), kördes inne i Norge. Första start var kl 1900 och målgång efter första etappens 21 sträckor, någon gång vid 10-tiden på lördagsmorgonen.
Vädret var torrt, varmt och dammigt. Alla bilder utom sista, är tagna på samma ställe. En raksträcka med ett måttligt krön. Troligtvis fotograferade på morgonen den 7 juni.
Totalt bröt 75 ekipage. Det är nästan 45%, vilket ju är rätt mycket.
I boken ’Motoråret’ kunde man läsa att det var ett ’hårt rally’…
Bland de som utgick var Tom Trana, Björn Waldegård, Anders Kulläng, Calle Orrenius, Bengt Söderström och Per Eklund,
Tävlingens segrare blev Bus-Ove Eriksson från SMK Köping i en Opel Rally Kadett. Hans körtid på specialsträckorna var 3 timmar 53 minuter.
I första RallyKadetten sitter Görgen Karlsson och Tomas Benjaminsson från Viskafors MK. Allt fungerade fint till SS 31 (av 33). Men där måste det ha hänt nå´t, för paret
drog på sig 790 extra prickar. Men i mål kom man, på 73:e plats…
Nästa bild visar Kennet Block och hans andreförare Christer Eriksson.
Dom har bra fart på Saaben här. De var sista startande på fredagskvällen i Karlstad
– men placerade sig på 53:e plats och 25:a i grupp-2. Inte illa. Paret tävlande för Filipstads MK.
Det här är dalmasarna Mats Persson, och i högerstolen Kjell Davidsson. Klubbtillhörigheten är SMK Hedemora och det blev en 58:e plats och 31:a i grupp-1 i målprotokollet.
Med framhjulen några centimeter ovanför gruset dånar Rolf Jägerstedt och hans andreförare Björn Engberg från Solna MS fram. Ända till SS 22 gick det bra. Men se´n blev det stopp. Månntro var det samma sten som Per Eklund träffade?
Kolla, en Saab Monte Carlo 850. Det är Walter Olofsson och Lars Westerlund
som dammade fram på lördagsmorgonen. Solna MK heter klubben. Tyvärr bröt man på den allra sista SS, sån´t måste kännas.Och se här 42 år senare. Walter igen – fast nu i en Amazon. På Gränby Centrum i Uppsala fick han service, efter att ha kört andra etappens tre sista sträckor i 2011-års upplaga av Midnattssolsrallyt i Historiska klassen.
Walter hade lite problem med motorn – men det fixade servicen.
Här kommer en snabb förare. Det är Ulf Sundberg med kartlotsen Olle Lindholm.
Killarna kommer från Värmland och Kils MK. På bilden syns det tydligt att man kommit ifatt bilen som startat framför – det dammar. En fin 29:e plats i totallistan, och 15:e grupp-2 blev det. Paret hjälpte Kils MK att komma på tredje plats i lagstriden.
Från Trollhättan kommer Lennart Svensson och Arne Jensen. Det var bra fart på Saaben till SS 22. Se´n var det slutkört och man lämnade in tidkortet.
Bättre gick det då för Volvo Amazonen och Peter Svensson. Han hade Jan Erik Johansson med sig och tävlade för Borås MK. Totalt blev det en 59:e plats och 28:a i grupp-2.
I Porschen sitter Lars Carlsson bakom ratten. Bredvid sig har han andreföraren Krister Möller. Man tävlar för Storfors MK och resultatet blev mycket bra. En 10:e plats totalt, och sjua i grupp-2. Men bilen var ju en av rallyts snabbaste också.
Cortinan är en Lotus MKII – också ett motorstarkt ekipage. Tyvärr drog man på sig 1380 trp-prickar. Så paret Hans Erik Östlund och Billy Juvél från Hagfors hamnade till slut på 76:e plats.
I silverbruna Opeln sitter ett bekant namn från 70-talets rallytävlingar – finländaren Tapio Rainio. Med Esa Nuuttila i högerstolen var man mycket framgångsrika. I Värmland blev det åttonde plats totalt.
Mellan 1972-1977 fortsatte han sin framgångsrika karriär i en Saab och senare blev det även några år i Toyota Celica. Här i Värmland var han bara 21 år, men fick snart räkna in sig bland ’The Flying Finns’. Där Rauno Aaltonen, Timo Mäkinen, Simo Lampinen och Pauli Toivonen redan var etablerade.
I röda Rally-.Kadetten, hade Alf Quist och Bengt Karlsson fina tider. I alla fall till SS21. Sedan måsta man bryta. Paret tävlade för MK Kopparberg.
I nästa Opel sitter Rolf Olson och Karl Karlén, från Trelleborg.
46:e plats totalt och 25:a i grupp-1 blev det i protokollet.
Gunnar och Ingelöv Blomqvist var ett bekant par, både i den röda Opeln och privat.
Dom var flitiga i rallyskogarna och tävlade för Stockholms Bilklubb. Här blev det en fin 7:e plats totalt. I grupp-1 kom paret 3:a.
Kenneth Norberg och hans andreförare Totte Östergren från Rasbo MK, sitter i nästa Opel. Kenneth var känd för att alltid ha perfekta grejor och välputsad bil när han anlände till tävlingarna. Totte Östergren skulle 7 år senare följa med Ove ’Påven’ Andersson till Bryssel, för att starta upp Toyota Europas rallystall. Men det visste han ju inte nu när han flyger fram till en 44:e plats totalt. I grupp-2 blev man tjugoetta.
Att man tävlat i Opel Rekord, var väl inte så himla vanligt. Här är det Lars Ejheden och Torbjörn Brander, som forsar fram i en Sprint. Klubben var KAK/U (U=ungdom).
Tyvärr bröt man efter SS25.
Leif Asterhag vid ratten och Claes Uddgren vid pennan? Det verkar vara ’inside-referat’ på gång. Claes var vid tillfället nyanställd chefredaktör på tillika nya ’Rally-Sport’. Här på krönet trycker han fast sig i stolen- för att inte slå i huvudet?
Leif Asterhag var etablerad inom sporten sedan några år. På senare tid knuten till Toyotas tävlingsverksamhet i Sverige. I Värmland Runt 1969 blev det 11:e plats totalt och 4:a i grupp-1.
På svart/vita bilden forsar Gert Jönsson och Kurt Fredriksson fram i Värmlandsdammet. Ekipaget hör hemma i Uppland, närmare bestämt i Skepptuna. Men som så många andra i rallyt, var de tvungna att bryta. Men fram till SS23 hade det gått fint.
Håkan Lindberg
började sin rallykarriär 1957, som kartläsare åt Jårs Damberg.
Efter några år flyttade han till högerstolen i Gunnar Blomqvists bil,
och det var då han bestämde sig för att börja köra själv.
1963 köpte han en BMC Cooper, och vann sin klass i Midnattssolsrallyt.
Totalt kom han tolva…!!
Året efter var han med i GM.s första Opels-stall, med legendariske Ragge Ekelund som chef. Debut i Roslagsvalsen (Uppland).
Håkan, med Per Tjerneld i högerstolen rattade då en 55-hästars Kadett A.
I Midnattssolsrallyt 1964 blev det åter en klasseger med Kadetten. Framgångarna fortsatte omväxlande i Opel och BMC.
1966 skulle ”alla rallyförare”, inklusive Håkan, prova sensationsbilen Renault Gordini. Men bilarna höll inge vidare, så Håkan köpte en V4:a, och började tävla i Grupp-1 i stället.
Det gick över förväntan. Faktiskt så fort att medtävlarna protesterade,
och trodde Håkan hade fusktrimmat. Men så var det inte, och snart upptäckte Saabs tävlingsavdelning den snabbe grupp-ettåkaren och det blev ett fabrikskontrakt.
Lindberg var utvecklingsingenjör på Svenska Pirelli, så det fanns flera skäl att knyta honom till sig tror jag.
Pirelli hade just kommit med ett däck med utbytbar slitbana.
Men det var inte alltid så lyckat, sedan man tappat slitbanan vid något tillfälle.
Här forcerar Håkan och hans andreförare Bo Reinicke specialsträckor i 1969 års Värmland Runt. Det blev en totalt andra plats i resultatlistan (efter Bus-Ove Eriksson).
Men nu är det väl på gränsen. Det ser ut att gå brutalt fort.
Men Håkan och Bosse Reinicke har fullständig kontroll (?)
1971 gick Håkan över till Fiat. Nationellt i en 125:a i Gr 1 och i EM-tävlingarna en Fiat 124 Spider 1600. I Bergslagsrallyt blev det en klasseger debutåret,
och nästa år, en totalseger i Akropolisrallyt. Vägarna i Grekland har alltid varit steniga, och 1972 var inget undantag.
Av 100-talet startade i tävlingen, kom bara tolv (12) i mål. Och då skall det ju till en däckexpert för att fullfölja – och vinna…!
Två månader senare vann han också Österrikiska Alprallyt – av bara farten…!
Håkan Lindberg dog i december 2010.
Källa: Teknikens Värld och Motoråret
Publicerad i april 2012