Så här började det.
1854 anlades de första livräddningsstationerna i Sverige. Det var vid Mälarhuset och Brantevik på Skånska sydostkusten, sedan Riksdagen beviljade medel till anläggningarna.
Lotsverket tog sedan över stationerna 1881 och antalet ökade efterhand, för att på 1930-talet nå18 livräddningsstationer. År 1956 övertog det nybildade Sjöfartsstyrelsen Lotsverkets stationer.
1947 infördes begreppet Sjöräddning, med dåvarande Televerket, som ansvarig för larm och radiokommunikation. Kuststationerna blev RCC (Rescue Coordination Centre), dit nödsamtal från både fartyg och folk i land terminerade.
Man använde KV-telefoni och LV-telegrafi. Dessutom fanns MF-telefoni (gränsvåg, bandet mellan kortvåg och mellanvåg).
På 1960-talet infördes VHF för kustnära förbindelser.
1956 bestämde Kungl. Maj:t och Riksdagen att dela upp sjöräddningstjänsten.
Sjöfartsverket skulle ansvara för de kustnära farvattnen, medan SSRS tog hand om utsjöräddning. Naturligtvis skulle man samarbeta.
S A R
Numer är Sjöfartsverket ensam ansvarig myndighet för sjöräddningen SAR (Search And Rescue) i svenska vatten. Förutom kusten, ingår även Vänern, Vättern och Mälaren i den statliga räddningstjänsten. I de övriga insjöarna (Hjälmaren, Storsjön etc.) ligger ansvaret på den kommunala räddningstjänsten (brandkåren). I bl.a. Hjälmaren har dock SSRS enheter sedan 2003.
Sverige har även skrivit under avtalet SOLAS (Safety Of Life At Sea)-konventionen, samt SAR-konventionen, vilket bl.a. betyder att man samverkar på internationellt vatten. Till exempel: Estonia-katastrofen.*)
J R C C
MRCC är sedan 1 januari 2010 operativt samlokaliserade med flyg-räddningstjänsten
under samlingsnamnet JRCC / Joint Rescue Coordination Centre. (Sammanslagning av flyg- och sjöräddningsledare)
Tidigare (från mitten av 1970-talet), fanns tre sjöräddningscentraler i Sverige. (Härnösand, Stockholm och Göteborg).
Sedan 1 januari 1999 leds dock all sjöräddning från JRCC i Göteborg ”Sweden Rescue”.
Här passar man nödfrekvenser på radio (VHF/MF) och över det digitala nätet (DSC). Dessutom det vanligaste, att svara på vidarekopplade samtal från SOS-Alarm (112). Även nödsändare via satellit tas emot på JRCC-Göteborg. Flera presumtiva räddningsledare jobbar i skift, varav en alltid skall sitta på passning.
Det kan vara av intresse att veta, att sjöräddningscentralens räddningsledare klassar inkomna händelser som nöd, ovisshet eller beredskap. Vilka resurser som larmas ut
vid nöd och ovisshet skiljer sig inte åt så mycket – tills klarhet fastställs.
Klicka HÄR för att se lite statistik från JRCC.
På Stockholm Radio, sköter man all kommersiell VHF-trafik, radiotelefonsamtal till/från fartyg till sjöss och sjöväderrapporter.
Navigationsvarningar (MSI), sänds sedan 2010 från Sjöfartsverkets VTS-stationer i VHF-nätet.
Helikopterbaser
Sikorsky 76C. Havererade vid Häradsskär 18/9 2004. Foto:Norrlandsflyg
Sjöfartsverket övertog helikopterberedskapen från AB Norrlandsflyg 2002.
Helikoptrarna då var av fabrikat Sikorsky S-76C+, som var bland de snabbaste civila helikoptrar som fanns. Toppfart kring 280 km/h = 155 knop. Aktionstiden i luften var ungefär 3 timmar. Bemanning: två piloter en ytbärgare och en vinschmekaniker.
Nya helikoptrar 2013
Den 10 september 2013 landade den första av 7 Agusta Westland 139 på Skavsta. Konceptet är det modernaste som finns när det gäller räddningshelikoptrar. AW 139 är dessutom snabbare, tar mer last och har längre räckvidd. Dessutom är det här en riktig allvädershelikopter med bl.a. avisning av rotorerna.
Helikoptrarna är baserade på fem olika platser runt om i Sverige.
Norra landsändan täcks av basen i Umeå. Sedan följer Norrtälje, Visby, Säve (Göteborg) samt Kristianstad, som 2020 blev den sydligaste ordinarie baseringen. Under sommaren 2022 flyttade man in i egna nybyggda lokaler vid Kristianstads flygplats. Samtliga baser har 15 minuter insatsberedskap. Bemanningen är oförändrad.
Skandal
Men allt har inte varit problemfritt. Statens haverikommissionen tillsatte en särskild utredning 2018 efter en del incidenter i samband med utalarmering av helikoptrarna.
Det gällde:
– en saknad seglare den 25 oktober 2017
– brand i maskin på Stena Nordica den 29 oktober 2017
– koloxidförgiftad besättningsman i en fiskebåt den 2 november 2017
– man-över-bord från fartyget Amorella den 2 januari 2018
– fyra helikopterbaser (av 5) ur drift samtidigt den 16 januari 2018
Den 29 januari 2019 presenterade SHK resultatet.
De viktigaste slutsatser är att Sjöfartsverket har
– för få helikoptrar
– för lite personal på sina helikopterbaser
– för dåligt underhåll på helikoptrarna.
Dessutom pågick vid tiden även en konflikt mellan besättningarna och Sjöfartsverket, som försvårade arbetsklimatet för helikopterpersonalen.
SHK ville ha svar på hur Sjöfartsverket tänker åtgärda bristerna senast den 29 april 2019.
HÄR finns hela rapporten att läsa.
_______________________________________________________________
Sjöfartverket, som alltså är ansvarig myndighet för sjöräddningen, kan kalla ut Polisen, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Kommunernas Räddningstjänst och RITS-grupper (Räddningsinsats till sjöss). Dessutom varje befälhavare enl. Sjölagens 6 kap. 6§. Och framför allt, Sjöräddningssällskapets drygt 200 fartyg, båtar och svävare på 74 räddningsstationer runt våra kuster, sjöar och inlandsvatten.
*)Katastrof
Ordet kan användas, när det akuta hjälpbehovet, är större, än de omedelbart tillgängliga resurserna…//….och då extraordinära och samordnande åtgärder måste vidtas för att normala kvalitetskrav skall kunna upprätthållas.
(SoS 1992:5)
SSRS, Sjöräddningssällskapet
är i dag en väl fungerande frivillig/ideell organisation, med en flotta bestående av snabbgående RIB-båtar, svävare, till stora isbrytande kryssare på upp mot 20 meter. SSRS är helt ”självbärande” och drivs med hjälp av donationer och medlemsavgifter. Sedan mitten på 80-talet pågår en förändring, till både fler räddningsstationer som snabbare enheter.
Numer ligger räddningsbåtarnas toppfart på drygt 30 knop. Fartygen/båtarna är byggda i plast, composite eller aluminium. De har alla kraftiga maskiner och byggda för just sjöräddningsuppdrag.
De största fartygen, Rausingklassen är på 20 meter. Vanligast är Viktoriaklassens12 metersbåtar tillsammans med Gunnel Larsson klassens 8,5 meter, med totalt fler än120 enheter.
Av de minsta enheterna, Ribbåtar, svävare och Rescuerunners finns drygt 110.
Svävare
SSRS har ett 20-tal svävare (täckta och öppna) utplacerade på strategiska RS utmed landet. Samtliga är trailerbara, och kan således flyttas och sjösättas på lämpliga platser. Under vinterperioden omplaceras svävarna till de sjöområden – där de gör största nytta och i samråd med JRCC/Kustbevakningen.
Data (Täckt)
Längd 5, 5 m. Bredd 2,55 m. De har två motorer. Huvudmotorn, för framdrivningen är på 100Hk och fläktmotorn på 20.
Farten är 25 knop i vatten och 34 över is. Auktionstiden kring 4 timmar. 2-3 sjöräddare bemannar ekipaget. Nybyggnadskostnad är kring 850 000/st.
Rescuerunner
SSRS koncept i Delfin-klassen (Rescuerunner) har blivit en succé. Efter den svåra militära helikopterolyckan i november 2003, då 6 besättningsmedlemmar omkom i samband med en rutinövning med SSRS, startades en insamling. Initiativet togs av militär personal på Säve helikopterskvadron, allt för att snabbt införskaffa de första rescue-runners.
Den vattenskoterliknande båten är 3,6 x 1.2 meter. I drivlinan skjuter vatten-jetaggregatet på med 140 Hk i 34 knop. Tomvikten är 380 kg och den är speciellt användbara vid s k PIW-läge (Person In Water), eller där tidigare HKP eller raketlina var tänkbara lösningar. Bl.a. är båtarna utrustade med undervattensbelysning, för navigation och eftersök i grunda vatten. Farkosterna skall primärt förvaras ombord på sällskapets större kryssare.
I november 2004 döptes de första 6 i besättningsmedlemmarnas namn vid en ceremoni i Göteborg. SSRS har ungefär 60-tal Rescuerunners utplacerade på olika räddningsstationer.
Miljöräddning
På hösten 2007 påbörjade SSRS en vidareutveckling av sin verksamhet – att även gälla miljön. På 20-talet RS har man placerat särskilda miljösläp, för att möjliggöra snabba insatser vid t.ex. oljeskador. På mindre än en timma efter larm, skall kombinationen ha lämnat stationen.
Det är Försvarsmakten som ställt överblivna släp till Sällskapets förfogande. Dessutom har AB Nynäs bidragit med 3 miljoner kronor.
SSRS finns även på kommunalt vatten. Larmas via SOS-Alarm/Räddningstjänsten
Storsjön (3 enheter)
Från och med sommaren 2016 kör SSRS skarpt med sjöräddningsenheter i Storsjön tillsammans med brandkåren i Östersund.
Runn/Siljan (4 enheter)
Här jobbar man ihop med räddningstjänsten i Mora och Leksand.
Bolmen (1 enhet)
Räddningstjänsten i Ljungby är samarbetspartner.
Sjöarna i Kronobergs kommun (3 enheter)
Värends Räddningstjänst är huvudman här och består av 10 stationer, med Växjö som heltidsstation.
Nya stationer
I juni 2020 har RS Värmdö (Djurö hamn) öppnats som egen räddningsstation. Tidigare var det en understation till RS Möja.
2021 öppnade Luleå sin räddningsstation. Man utgår från Strömören, där de två räddningsbåtarna Rescue Luleå Energi och Rescue Carmen Wallenius är förtöjda.
Så här beskriver SSRS tidning Trossen i nr 1/2023 hur framtida Victoriaklassens båtar skall byggas.
Klicka på SSRS hemsida för mer info.
SSRS verksamhet vid norra Upplandskusten.
Fågelsundet
1912, anlades livräddningsstationen vid Fågelsundet (Norra Upplandskusten).
Räddningsbåten var en riggad spetsgattad motorbåt på 13 meter, med en 2-cylindrig maskin på 30 Hk. Båten hette ”R.W.Garberg” och farten var 8 knop.
Den 22 oktober 1924 kör ångaren ”S/S Fylgia,” i snötjocka upp på Högkallegrund
i Öregrundsgrepen.Tjugo personer omkommer, när fartyget efterhand bryts sönder och sjunker. SSRS styrelse beslutar, med tanke på händelsen, att anlägga ny station på norra Gräsö. Pressen hjäper till med insamling av medel.
Örskär
Den 22 maj 1930 startades den nya stationen Örskär. Nytillverkade patrullerande motorlivbåten ”Dan Broström” döptes och placerades i september samma år vid stationen Norrboda, på norra Gräsö. Livbåtsbefälhavare blev Richard Carlsson.
Öregrund
1951 levererades den isförstärkta räddningskryssaren ”K. A. Wallenberg”
(K. A. står för Knut och Alice) till Örskär. Kryssaren är 20 x 6 meter, deplacement 70 ton. Utrustad med två Scaniamotorer på vardera 200 Hk. Fart 10,5 knop.
Stationen var kvar i Norrboda till 1960 då man flyttade till Öregrund, samtidigt som Richards son Curt Carlsson tog över skepparmössan.
1984-85 byggdes fartyget om hos dåvarande Marinteknik Verkstads AB i Öregrund.
Bl. a. monterades nytt däckshus samt nya Volvo Penta motorer. Dessutom en vattenkanon på styrhuset med en kapacitet på 2000 l/min. Den nya länspumpen hade samma effekt. Det elektriska byts ut och ny navigation- och kommunikationsutrustning monterades. Den ombyggda ”K. A. Wallenberg” driftsattes den 20 mars 1985.
Folke Östman
1990 får RS i Öregrund förstärkning. Då flyttades räddningsbåten ”Folke Östman” från Möja till Öregrund. Det här var ett nybygge (1989), från Westform AB i Arvika.
Båten är 10,3 x 3,4. Deplacement 7 ton. Två turbomotorer från Volov Penta på 200Hk vardera ger 26 knop i marschfart. Nu hade man två enheter på RS Öregrund.
På hösten 1999, flyttades ”K.A. Wallenberg” till Hasslö (Blekingekusten).
Samtidigt gick Curt Carlsson i pension.
Ny besättning
Ny uppsyningsman på Öregrunds RS blev Mats Wänblad. Kvarvarande ”Folke Östman” gjorde nu ensam tjänst, i väntan på den nya Rescue-båten.
För första gången sedan RS Öregrund/Örskär invigdes 1930, hade man ingen isgående livräddningsbåt i området. Men detta var helt i linje med de förändringar som påbörjades i SSRS fartygsflotta i mitten av 80-talet. Man prioriterar numer snabbhet/livräddning – vilket ju låter självklart….
Victoria-klassen
På hösten 2001 kom den nya Rescue båten till Öregrund. Tillverknings-numret var 12 i Victoriaklassen och den kallades för ”1212” tillsvidare. Skeppare blev Conny Jansson från Stora Risten. (Uppsyningsman var dock fortfarande Mats Wänblad) Samtidigt flyttades ”Folke Östman” till den nyetablerade räddningsstationen på Fårö (Norra Gotland).
Rescue ”1212” är 11,8 x 3,7 meter, deplacement 12 ton, djupgånden endast 0,9 meter. Utrustad med två Scania dieslar på vardera 450 Hk, kopplade till varsin KaMeWa vattenjetaggregat. Farten är nu 38 knop. Det är 3,6 ggr fortare än på ”K. A. Wallenberg´s” tid. Båten är mycket professionellt och ändamålsenligt utrustad.
På våren 2002 döptes Rescue-båten till ”Olof Wallenius II” av Margareta Wallenius Kleberg, Nu har Öregrund fått en snabbgående allvädersbåt för tuffa och snabba uppdrag under den isfria perioden….
Under 2004 har Göran Egemalm tillträtt som ny uppsyningsman på stationen. Ytterligare en båt (MOB) ”Manon Wallenius”, placerades vid stationen. (6, 5 meter med en 60Hk Yamaha). Det var Walleniusrederiet som förnyade sin livbåtsflotta på fartygen och skänkte 10 st till SSRS.
Till hösten 2008 fick Öregrund sin flytande miljöcontainer på plats. Nu finns all miljöräddningsutrustning färdig för omgående insats.
Sista helgen i april 2012 förstärktes SSRS-flottan med Rescue Rigoletto, som tidigare tjänstgjort som MOB båt till Wallenius – Wilhemsens biltransportfartyg M/S Rigoletto
Rescue Rigoletto är 8 meter gånger 3. Framdrivning med en drygt 300 Hk diesel med vattenjet. Båten sticker bara 0,5 m och är därmed utmärkt i grund skärgårdsmiljö – som inte saknas kring Öregrund.
På bilden ovan ligger även räddningsbåten Isolde i Öregrund. Måtten är kring 6×2 meter och i aktern skjuter en Yamaha på. Normalt tjänstgör den på RS Öregrunds understation i Grisslehamn.
Inför säsongen 2014 har Olof Wallenius II uppgraderats och Fredrik Myhrberg tar över uppsyningsmannaansvaret på RS Öregrund.
2015 har passerat utan några större förändringar på stationen.
Inför julhelgen 2016 har man i den isfria sjön flyttat Olof Wallenius II, att ligga i skydd av den stenbrygga (Brobänken kallad), där man normalt ligger på nocken.
Lite ljusdekoration finns också bibringad – ända upp i flaggstången.
I Juli 2017 kompletterades Öregrundsstationen med en nybyggd Rescuerunner. Skotern är döpt till Peter Borg och invigningen gjordes hemma hos donatorn. Enheten förvaras på en kärra, för att även kunna kopplas till bil för sjösättning i annat lämpligt vattenområde.
Till sommaren 2018 har sjöräddningssällskapet köpt in en lastbilsregistrerad begagnad Toyota Hilux 4-WD från 1990. Nu har man en egen dragbil till Rescuerunnern.
Bilden från den 18 januari 2019. Men redan dagen efter så hade man kört ner Olof Wallenius II till varvet. Enligt SMHI-prognosen skall de närmaste tio dagarnas temperatur inte nå över 0-strecket på termometern.
Den 28 mars fanns Rescue Olof Wallenius II åter på plats vid nocken på Bryggbänken i Öregrund. Den sydvästliga ljumma vinden orkade också pressade upp kvicksilvret till 15-strecket i termometern i dag.
Under 2020 sålde man Toyotan och lånade en modernare Volvo CX60, som bl.a. dragbil till rescuerunnern Peter Borg. Den här bilen har också begränsat utryckningsfordonstillstånd, att gälla enl. 6 kap 9 par FVTR.
Under hösten kördes Olof Wallenius II ner till Skåne, för en större uppdatering. Bl.a skall nya motorer monteras. Dessutom planeras en förlängning av fartyget med en halvmeter.
Under tiden har Öregrunds RS fått låna Rescue Engström från Räfsnäs. Samma typ som Olof, fast en meter kortare. Dessutom utrustad med två kraftfulla utombordare.
Till 2021 har ny stationschef installerats på räddningsstationen. Det är den tidigare sjöräddaren Fredrik Jansson, som har varit med sedan 16 års ålder, som nu övertar chefskapet. På senvintern har Rescue Engström bytts ut till Rescue MinLouis från Holmsund, i väntan på att Öregrunds egen rescuebåt Olof Wallenius II blir klar i Simrishamn. I övrigt är flottan oförändrad.
Den 1 juni var Olof Wallenius II åter på sin hemmabas vid Bryggdäcket i Öregrunds hamn.
I samband med midsommar 2022 invigdes en ny båt till flottan på Öregrunds RS. Det var Rescue SUNNANÖ. en båt i s k Gunnel Larsson-klassen. Hon är 8,2 x 2,7 meter på längden och tvären. Sticker bara 0.40 m. och utrustad med en 370 hästkrafters Nanni V8 diesel.
Farten upp mot 34 knop. Båten är en donation av en sommarboende i området, precis som med Rescuerunnern 2017.
Till 2024 har inga större förändringar skett vid RS Öregrund.
En ny båt introducerades 2023 på stationen. RS Ekman, ett nybygge som troligen mest kommer att stationeras vid understationen i Grisslehamn. RS Ekman tillhör ”Gunnel Larsson klassen”, alltså samma som RS Sunnanö.
____________________________________________________________________
RS Öregurnd
______________________
Källa: SSRS hemsida, årsböcker, Trossen, samt Minnesskriften 1997.
SSRS har i dag (14/7 2024) 74 RS (räddningsstationer) och omkring 270 enheter.
Allt bemannat av 2500 frivilliga. Från Luleå i norr till Strömstad i sydväst.
Även i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Bolmen, Storsjön, Siljan och Runn samt sjöarna i Kronobergs kommun.
Tillbaka